Du är här:
Dela

Inventering av stormusslor i Göta älvs ARO 2014-2015

Under 2014-2015 medverkar vattenvårdsförbundet i ett projekt tillsamman med Skövde högskola, Vattenfall, Länsstyrelsen och Sportfiskarna vid namn: ” Ökad biologisk mångfald och renare vatten med livskraftiga stormusselbestånd: Dagens situation och åtgärder som kan minska vattenkraftens negativa påverkan i Göta älvs vattensystem”.  Under 2014 har 29 vattendrag (biflöden till Göta älv) samt Göta älvs vattenfåra inventerats översiktligt med avseende på förekomst av musslor. De olika metoderna har varit vadning med vattenkikare, räfsning, videokamerafilmning från broar, insamling och DNA-analys av glochidier (mussellarver) från fisk som elfiskats.

I Sverige finns det nio arter av större sötvattensmusslor (Unionidae). Dessa arter är allmän dammussla, större dammussla, flat dammussla, spetsig målarmussla, tjockskalig målarmussla, äkta målarmussla, flodpärlmussla, vandrarmussla och kinesisk dammussla. Vandrarmussla och kinesisk dammussla är relativt nyligen introducerade arter i landet från det kaspiska området och Ostasien. Flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla är fridlysta i Sverige och dessa arter tillsammans med flat dammussla finns med på Rödlistan 2010.

Sötvattenslevande stormusslor är betydelsefulla organismer som tillhandahåller flera ekosystemtjänster (bl a vattenrening, biologiska indikatorer, ökad biologisk mångfald). På grund av sitt bottenlevande liv och filtrerande födointag bidrar musslorna till omsättning av näringsämnen i sedimenten och rening av vatten. En enda vuxen mussla kan filtrera upp till 40 liter vatten på ett dygn och vetenskapliga studier har kunnat visa att en tät bädd av musslor kan reducera fytoplanktonbiomassa och minska fosforkoncentrationen signifikant.

Eftersom musslorna filtrerar igenom stora mängder vatten och har ett relativt långt och stillasittande liv är de beroende av vatten som inte innehåller för stora mängder gifter och att miljön är någorlunda konstant. Förekomst av musslor indikerar därför vatten av god kemisk status och de används eller rekommenderas som indikatorarter. Vissa arter är dock mer tåliga mot t ex hög näringsbelastning.

Stormusslor kan betraktas som ekosystemingenjörer eftersom förekomst av levande och döda musselskal skapar bottenstrukturer för andra ryggradslösa djur och man har kunnat påvisa en positiv effekt på den biologiska mångfalden av deras närvaro. De har också en fascinerande och unik reproduktionsbiologi där deras larver (glochidier) kräver en värdfisk under ett kortare parasitiskt stadium (Figur 1). Värdfiskarter och antal fiskarter som musslorna använder skiljer sig mellan musselarterna.

Reproduktion Stormusslor
Senast uppdaterad:2015-03-06

Göta älvs vattenvårdsförbund | Anders Personsgatan 8 | Box 5073, 402 22 Göteborg | Tel 031-335 5400 |  E-post info@gotaalvvvf.org | www.gotaalvvvf.org